Ont

I går var planen sedan en vecka tillbaka att jag skulle köpa några riktigt riktigt fina blommor, vilket jag inte gjort innan för dessa tillfällen, och såg därför verkligen fram emot det.
Det är mycket jag har sett fram emot de senaste månaderna, och oftast har det bara varit ett stort halvfånigt leende på mina läppar, av vad jag vill kalla; ofattbar lycka. En del idéer planerades inför sommaren, t.ex. en road-trip längs västkusten, ett besök på Liseberg, cykeltur längs Göta kanal m.m. Allt inkluderade M och mig.
En del personer rycker säkert på axlarna nu och undrar vad som är så speciellt att planera sådana saker. För mig var det speciellt. För mig var det första gången att få göra det, med någon jag tycker väldigt mycket om.
 M skickade ofta snälla, omtänksamma, roliga och fina sms. Jag fick även ett hjärtvärmande vykort av henne. Med alla fina ord som sades till varandra så kunde jag inte tolka det på annat sätt än att allt var ömsesidigt. På bara två dagar vände precis allt, helt utan förvarning. Från att vara efterlängtad till att M inte ville fortsätta relationen. Jag förstod ingenting. Jag förstår fortfarande ingenting, men det kanske är meningen. Eller så är jag bara trög kanske.
Jag vet dock att jag fortfarande tycker om henne väldigt mycket, och att det fortfarande gör väldigt ont.



Kommentarer
Postat av: -

/:

2009-07-22 @ 10:18:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback