En återblick

Jag hittade ett videoklipp på svtplay.se från fotbollsmatchen jag jobbade på i maj förra året. Beskriver bra hur det såg ut.
Det enda jag kan invända mot är att ordet "supporter" används istället för huligan. Två olika saker; en fotbollsintresserad individ, den andre en våldsfixerad bråksökande ovälkommet kräk till individ.





Good times. Good times..



 

Min personliga åsikt

Att gång på gång läsa artiklar som dessa i tidningen börjar bli aning tröttsamt. Inte att jag då menar om människorna det handlar om, utan Försäkringskassan som med sina egna "specialistläkare" dömer ut folk, utan att träffa dem, på måfå för att fixa till lite finare siffror i statistiken. Att komma åt den lilla andel som nu fuskar på bekostnad av den stora massan som ska tvingas ut i arbete, oavsett om dem har någon form av cancer, nervsjukdom, fibromyalgi, trasiga kroppar eller psykisk ohälsa m.m. är jag mycket tveksam till, även om jag själv inte har någon lösning på det. Men det borde ju finnas något bättre sätt åtminstone.



Jag kanske är den enda som inte skulle bli förvånad över detta:


 

 







 


Den impulsive bagaren

Idag var det dags för åttornas och niornas profiltid igen. Eftersom Lisa hade en sedan innan färdig Powerpoint presentation så höll hon i föreläsningen vilket kändes bra. Inte för att jag är slö, utan för hon helt enkelt kan mycket mer än jag. Men lottlös blev jag ju faktiskt inte. Eftersom vi pratade om att kanske bjuda eleverna på någonting så slutade det hela med att jag igår kväll bakade bullar. Jag vet, det är kanske inget jag borde skriva. Kanske skulle skriva att jag körde bänkpress med traktorer (modell John Deere) och efter det spöade en björn, för att till sist varva ner med en kall bärsa framför tv:n. Låter onekligen bättre, men det har mindre betydelse. Vi delar på arbetet och jag trivs med det.

Efter att i tolv veckor varit missnöjd med att Telia inte installerat något bredbandsuttag som lovat såg jag i förrgår, tack vare Jimmy, att så var inte fallet. Ovanför dörren hade teknikerna satt det. Jag gick runt som en tok efter att dem var inne i lägenheten och trodde dem hade struntat i det. Vem vid sina sinnes fulla bruk sätter det där? Jävla clowner. Ringde Telia som berättade att det var aktiverat, och i den lilla glädje som studen gav så säger jag utan att tänka efter; Jag vill ha ett abonnemang med 100Mbit. Efter avslutat samtal inser jag att jag nu sitter med två abonnemang. Tre månader blir det dubbel kostnad. Inte världens problem måhända, men lite onödigt ändå.



Eftersom jag bemästrar det avancerade programmet Paint kommer här en kort sammanfattning för dem som inte orkar läsa ovanstående





Första dagen i mitt gamla liv.

Viking har inte besökts på år och dagar och jag är på alla sätt och vis ur form. Och lite som en ogräddad bulle; degig. Eftersom det enda botemedlet faktiskt är konditionsträning och mycket utav det så har jag bestämt mig för att köra fullt ut även fast det känns tungt ibland. Dock har inte ryggproblemet gett riktigt vika än så det får bli den gamla Orbitrek:en som får användas till en början, och även om den inte är helt manlig så skit samma. Målet är att bli nöjd, när man nu blir det. Om jag skulle misslyckas så blir det att slänga upp sig själv på bordet som julgrisen med äpplet i munnen i december. Inget annat vore rätt. 

Vinterkyla och ingen träning.

Vart är våren egentligen? Kanske är lite tidigt att hoppas på +20°, men det skulle ändå inte vara fel. Här sätter man sin tillit till växhuseffekten att det ska varmare, men nejdå. Jag får väl köra lite extra mycket bil när jag hittar nyckeln så jag bidrar jag med.

Nästa helg är det inflyttningsfest hos Johannes, så det lär säkert bli riktigt nice. Denna helg däremot är jag säker på lär vara oduglig. Visst är det skönt att bara kunna ta det lugnt ibland, men oftast blir jag bara uttråkad efter ett tag. Får nyttja tiden till att skriva en låt eller två. Det låter ju åtminstone kreativt att säga det om inte annat. En promenad funkar förvisso alltid. Hell yes.

Träningen har de senaste sex veckorna bara gått åt helvete. Tappat lusten totalt, och aptiten har inte varit särskilt imponerande heller, vilket är konstigt eftersom jag annars brukar kunna äta vad som behövs. Har känts mer eller mindre grått helt enkelt, vilket är tråkigt eftersom jag var på väg att klara toppen av vad som presterats överlag innan. Får se vad som händer, kan ju hoppas på att komma tillbaka i form snart igen iallafall.

Nu är det dags att laga lunch så det inte blir först sent!

  
 

Vissa saker är man bra på, andra inte

Sådär ja! Sitter just nu och bloggar på nya datorn. Allt, förutom ett slarv som resulterade i ett samtal till supporten, stämde vid byggandet, och nu är jag nog faktiskt relativt stolt över mig själv med tanke på att det ändå var mitt första datorbygge. Nu ska man bara vänja sig vid Vista också.

Var en helt okej dag på jobbet idag. Går lite upp och ner det där. Men på måndag är det dags att ta sig ett snack med stora bossen om lönen min. Se om han kan övertyga mig att skriva på anställningsavtalet. Troligtvis kan han det. Säkert utan att höja lönen också. Han kanske sänker den istället, alternativt tvingar mig att betala tillbaka föregående löner. Skulle ju inte bli så förvånad med tanke på att jag är en loser när det kommer till förhandlingar.

Är åtminstone bra på matlagning, så nu får det bli en sen middag.

Så blev det inte.

Idag var planen att stanna hemma och bara vara ledig och hoppas på att ingen av de andra lärarna skulle ringa efter mig och fråga vart jag tagit vägen, eftersom det var lite av en uppstart innan alla barnen börjar imorgon. Det var iallafall planen. Men så plikttrogen som man är till jobbet så var man där. Eller ja..
Var hur som haver där ett tag åtminstone.

Idag kom nya datorn från Komplett. Två veckor tog det, och det lär säkert ta två veckor till innan den fungerar. Tyckte det kändes som att det var dags att bygga en själv så den blev beställd i delar. Nu när inte sakerna ser riktigt ut som i beskrivningen så vet jag inte det var ett misstag eller inte. Kan vara. Men planen är att överbevisa för mig själv om att jag faktiskt är det tekniska geni jag så gärna vill vara.

Tiden får väl utvisa. Det kan gå hursomhelst. 


 
 

När jag fyller 67

Tre veckor av ledighet har snart passerat, och på torsdag drar skolan åter igång. De senaste dagarna har jag dock funderat starkt på att bara skita i det och inte skriva på anställningskontraktet. Har absolut ingen lust till jobbet just nu. Eller något annat heller för den delen. Känner mest för att dra en filt över mig och komma fram igen tidigast om 40 år istället.
Det skulle vara helt okej.