Det är en väldigt trött bloggare som sitter och trycker på tangenterna just nu. Helgen som gått har varit lite ensidig; träning, jobb, sova. Men så kan det bli ibland. Det bjöds dock på en liten (glad?) överraskning på hockeyn i fredags i Nyköping. Tror jag skriver om den, de som vill kan ju bara hoppa över att läsa det.

Nyköping spelade mot Västerås. Trodde att det skulle bli ett vanlig "mest stå och glo-jobb". Det blev det inte. I första periodpausen går jag och min kollega och spatserar runt när en publikvärd kommer och ropar att det är lite tjafs mellan supportrarna, så vi går ut för att kolla vad som står på (jag trodde just då att det kanske var ett par st. bara). När vi kommer ut står det ca 13-15 Västerås:are och skriker, spottar och kastar ölburkar mot rökrute-staketet där Nyköpings supportrar står. Lite oväntat. 
Så det enda vi kan göra är att börja dra bort V:s grabbarna, som då börjar vända ilskan lika mycket mot oss som de andra. Känns väl helt rätt, eftersom det var vi som var de elaka och våldsamma... 
Efter ett par utfall känner vi att det är dags att dra batongerna för att hålla dem borta, eftersom vi står trängda mot stängslet, och ringa polisen. Några minuter senare dyker en av de andra kollegorna upp (vakt nr.4 lallar runt helt ovetandes om situationen eftersom vi inte har några com.radios) och efter ett välplacerat rapp med dennes ASP så börjar de dra sig tillbaka och det hela slutar lyckligt med uppbackning av 15 poliser, två hundförare och extra o-vakter.

Det är sådana saker som får en att vakna till, som ger en en sådan skön adrenalinkick som inte går att jämföra med något annat. Oh yeah!

... för att klargöra det, så inte någon tror att jag har det jobb jag har för att springa runt och slå folk, så är det just känslan av att man uträttar något som jag gillar. För vårat jobb är ju att hålla ordning på stället vi är på...


Time to vända the dygn right. Aiiight.