Nu börjar man komma tillbaka i normal dygnsrytm efter båtresan i helgen. 
Vänner, god mat och en gnutta alkohol. I år så undvek vi misstaget att dricka för mycket innan maten som vi gjorde förra året. Den här gången smakade det verkligen. Nästan för bra. För när vi var klara med buffén så var vi alla nära att storkna av all mat. Och som bekant är så är det ett mindre bra upplägg om man ska försöka få sig något berusad efteråt. Och så blev det. Vi satt alla sju nere i ena hytten och förtärde det vi handlat i taxfree så gott vi kunde. Utan något större resultat dock. 
En sådan omärkbar fylla ibland sju personer (tycker ju att någon borde ha däckat åtminstone) har jag aldrig varit med om tidigare. Men vi gjorde hursomhelst ett försök i allafall, och vi hade kul ändå.

Festandet fick sitt slut runt 5.30. Calle Kalle och jag själv gled runt på båten i hopp om att orka vara vakna till frukosten och sen få krypa till kojs. Men efter att ha pratat med en receptionist som upplyste oss om att det var svensk och inte finsk tid som gällde och att det var två timmar kvar, så gav vi upp. 
Var nog lika bra det. 

För oss fyra som skulle tillbaka till Flen så gick hemresan inte helt smärtfritt dock. 
Vi tog oss till centralen och väntade in tåget. Tåget kom och vi hoppade på. Vi var alla nöjda med att snart få komma hem. Ja vi var alla glada tills konduktören kom och jag slängde upp biljetten och han säger:

Det här tåget stannar inte i Flen. Det är ett snabbtåg. Men det stannar i Hallsberg. 

Evelinas mamma var snäll och ställde upp och tog sig en liten söndagstur på runt 25 mil för att hämta oss. Tack ska hon ha.


Annars så uppskattar jag alltid spontana resor och äventyr. Var ett tag sedan sist.
Måste bli nån snart tycker jag.